Vi var och firade en god vän i helgen. Vi var först på plats. Dom har fått en ljuvlig liten son som redan blivit 6 mån. Jag satt och lekte med honom när flera dök upp och då blev det bara FÖR mycket! PRECIS varenda par som kom in hade blivit till en familj. 1, 2 och till och med 3 nykomlingar /par. Å där satt jag och Micke och tittade på. Skit vad det skär i en!
Jag är toppen glad för att det gått så bra för dom och man ser verkligen hur glada de nyblivna föräldrarna är! En dag ÖNSKAR jag verkligen att jag också får bli sådär glad, kär och varm!! :) LÄNGTAR!!
Jag har även varit på akademiska universitets sjukhuset i Uppsala på Thorax (hjärt&lung) kliniken för att prata om mina astma och allergi mediciner.
Läkaren jag träffade var toppen och tog mig på allvar! Hon frågade hur jag mådde och om jag hade nå spec att ta upp. Ja jag skulle vilja veta hur det fungerar med mina mediciner och graviditet.
Jag rabblade vilka jag har och hon dubbelkollade på datan. Jag har vid det här läget även berättat hela storryn.
- Ja det är ju inte så konstigt att det inte gått vägen för dig! Sa hon helt plötsligt.
-Du kan inte ta den här och inte den där, och inte den heller å så DEN DÄR SKALL DU ABSOLUT INTE TA!!
äääähhh VA?? Jag hade ju nämligen ringt in till avdelningen i början av första graviditeten och frågat. Då sa dom bara att jag skulle ta det försiktigt med Syrmicorten men att det annars inte var några som helst problem! Jag har även pratat med läkare både på Karolinska och Danderyd om medicinerna och INGEN har sagt att jag åt sådana mediciner som stryper blodtillförseln till fostret och andra som gör att fosteraktiviteten stannar upp alltså blir slö.
Detta besked gjorde mig fruktansvärt arg och ledsen. Jag har alltså förmodligen gått igenom allt detta i onödan :( + att vi då vid det här laget skulle legat i soffan och myst med våran nyfödda!
JAG LÄNGTAR SÅ JAG SPRICKER!!
Men nu efter andra missfallet är kroppen igång igen iaf. I lördags morse vaknade jag av JORDENS mensvärk! (kunde man åtminstone inte slippa den värken?) Så vi får väl se vad som händer!
Det är så knepigt. Det känns som om det enda som snurrar i skallen är ägglossning, parning (som jag kallar det) och besvikelsen när mensen kommer. Alla säger att man inte skall tänka på det Å TRO mig när jag säger det. Det är INTE så lätt. Vi försöker varje dag!
Jag är ändå otroligt lycklig över den familjen jag har! Mina älskade djur och min FANTASTISKA SAMBO! Jag älskar er så enormt att det inte går att sätta rätt ord på <3
Nu skall jag torka tårarna och fortsätta med momsredovisningen.
En stor del av min fina familj en solig höst dag på Järva fältet :)
All lycka till er där ute!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar